Taskiga inneboende.

Vissa dagar är bara så extremt skumma. I mitt inre i alla fall. Jag är så beroende av ett hyfsat mående där för att det ska fungera bättre "utanför" om jag säger så. Jag kände mig så på gång på rätt håll för ett tag sedan men nu vet jag inte vad jag är. Inte känns det bra i alla fall. Jag fick ju med CTRF:s hjälp förmånen att få prata med en konsult (personlig strukturell konsultation). Ja, jag kan inte förklara det hela mer, men det gör inte så mycket. Det var bra oavsett och jag tyckte att jag var på gång. Jag hade en plan för fortsättningen efter att jag inte skulle ha mer kontakt med honom. En bra plan! Planen gick dock inte åt det håll jag tänkt mig (vilket inte berodde på mig) och just för tillfället känns det som om jag är ute och yrar igen fullständigt. Jag vet inte riktigt vilket håll jag ska gå på. Jag har valt ett håll som jag egentligen inte är nöjd med att jag valde men kan inte förmå mig att klara ut att göra annorlunda heller. Självkritiken flödar och jag bara tar emot den utan att ens tveka. Jag är trött, ur humör, har ingen lust och har inte heller någon lust med att inte ha någon lust. Ändå så sitter jag kvar i det sega kletet och kan inte förmå mig att tänka annorlunda....... Eller förmå mig att inte tänka på det alls kanske. (Känns som det hade varit ett mycket bra alternativ.) Inte idag, inte än i alla fall.